Det amerikanske skådespelaren Joseph Campanella har avlidit i en ålder av 93 år.
Han är känd från tv-serier som Glamour, Dallas och The Colbys.
Han har gjort över 200 roller under sina över 50 år inom branschen.
Bland den långa listan av filmer han medverkat i kan nämnas Mord och inga visor, Mission: Impossible, Pantertanter, 21 jump street, Baywatch, The Bold and the Beautiful och Melrose place.
Han nominerades till en Emmy för sin roll som Harper Deveraux i Våra bästa år och även för sin roll i Mannix.
Under slutet av sin karriär gjorde Joseph Campanella även flera rösttolkningar, som i de animerade serierna Spider-man och Rovers.
Han efterlämnar hustru, sju söner och åtta barnbarn.

90 år fyller den 20 maj Ruben Axelson i Tollarp, mästare i vedstapling.
Norra Skåne hälsade på hos Ruben och hans maka Astrid för några år sedan och han berättade då om sitt spännande liv som lantbrukare, sjukvårdare, författare, politiker och uppmärksamheten kring hans vedtapling.
Ruben och Astrid träffades för 67 år sedan i en park i Hässleholm och de gifte sig på valborgsmässoafton 1951.
– Bevara kärleken! Det är något som jag och min kära hustru Astrid har gjort genom hela livet. Vi har firat guldbröllop, smaragdbröllop, diamantbröllop, krondiamantbröllop och nu vid valborg firade vi opalbröllop.
– Vi är lika kära i varandra som den dagen då vi gifte oss!

Med åren har familjen utökats med två barn, fem barnbarn och åtta barnbarns barn.
Många känner till Ruben Axelsons vedstaplar. Det började redan på föräldragården i Ilnestorp, där han lärde sig tekniken av sin far.
– Men så tog jag till rejält och byggde en stack sex meter hög och då började ortstidningarna skriva om Skånes högsta vedstack.
Sedan dess har han fått flera fina utnämningar och han korades till svensk mästare i vedstapling 1999.
Uppmärksamheten sporrade honom att fortsätta och han har byggt kyrkor, stugor, lastbilar, flygplan, helikoptrar och bilar. Han gjorde även miniatyrer av sina staplade verk och byggde bland annat upp gården i Ilnestorp med 700 täljda småbitar, spinkelbränne. Dessa miniatyrer åkte de runt och sålde på marknader.

Ruben Axelson har varit yrkesverksam inom geropsykiatrin.
Sitt andliga hem har han i Pingstförsamlingen i Tollarp, som han tillhört i snart 75 år. Där har han haft flera förtroendeuppdrag, som styrelseledamot och sekreterare.
Han har även varit politiskt engagerad inom KD; ordförande i ortsavdelningen, ledamot i distriktsstyrelsen och suppleant i partistyrelsen samt redaktör för partiets medlemstidning för Skåne-Blekinge under 16 år.
Han har gett ut fyra böcker, den sista var en bok med bilder från alla verk han skapat med hjälp av ved.

I mitten av maj fotograferades prinsessan Estelle och prins Oscar i parken vid Haga slott.
Prinsessan Estelle föddes den 23 februari 2012, som första barn till kronprinsessan Victoria och prins Daniel. Hennes fullständiga namn är Estelle Silvia Ewa Mary och hon har utnämnts till hertiginna av Östergötland.
Prinsessan Estelle är den andra i tronföljden efter kronprinsessan.
Lillebror prins Oscar kom till världen den 2 mars 2016. Hans fullständiga namn är Oscar Carl Olof och han är hertig av Skåne.

Den finlandssvenske journalisten, författaren, krönikören och debattören Yrsa Stenius är död.

Yrsa Stenius som föddes i Helsingfors 1945 var politisk chefredaktör på Aftonbladet under 1980-talet och hon utsågs till Allmänhetens pressombudsman 2007.
Hon var även kulturchef på Aftonbladet samt politisk chefredaktör på tidningen under sena 70-talet och under 80-talet. Dessutom har hon varit chefredaktör för Arbetarbladet
Yrsa Stenius skrev bland annat den uppmärksammade boken Makten och kvinnligheten.
Där berättar hon om hur makt och förlusten av makt påverkat henne. Hon synar även de återkommande mönstren i sina relationer till män, såväl privata som yrkesmässiga.
Yrsa Stenius blev 73 år.

Den finlandssvenske journalisten, författaren, krönikören och debattören Yrsa Stenius är död.

Yrsa Stenius som föddes i Helsingfors 1945 var politisk chefredaktör på Aftonbladet under 1980-talet och hon utsågs till Allmänhetens pressombudsman 2007.
Hon var även kulturchef på Aftonbladet samt politisk chefredaktör på tidningen under sena 70-talet och under 80-talet. Dessutom har hon varit chefredaktör för Arbetarbladet
Yrsa Stenius skrev bland annat den uppmärksammade boken Makten och kvinnligheten.
Där berättar hon om hur makt och förlusten av makt påverkat henne. Hon synar även de återkommande mönstren i sina relationer till män, såväl privata som yrkesmässiga.
Yrsa Stenius blev 73 år.

Jenny Lauber i Vittsjö började att blogga om inredning för elva år sedan. Nu har däremot intresset alltmer övergått till trädgårdsdrömmar.

Jenny Lauber bor i ett litet rött hus med vita knutar i Vittsjö. I samband med husköpet återuppväcktes hennes blogg som hon haft tidigare.
Från början handlade bloggen mycket om lantlig inredning och livsstil. Med tiden har Jenny alltmer börjat fokusera på trädgård, växter och blommor.
Jenny jobbar som sjuksköterska i hemsjukvården och trivs jättebra med det. Fritiden ägnar hon gärna åt trädgården.
Det mesta odlas i pallkragar, men även i korgar eller rostiga kärl som hon hittar på loppis.
– Mina rostiga och slitna loppisfynd från bland annat Sverige, Danmark och Frankrike är i mina ögon vackra skatter och juveler och som gör just mitt hem personligt, berättar Jenny. Intresset har funnits ända sedan jag var ung. För mig är stilen synonym med kärlek och harmoni. Den ger mig ett skönt lugn i själ och hjärta, i vårt annars stressiga samhälle.

Många av loppisfynden fylls nuförtiden med växter.
– Jag tager vad jag haver, och ett gammalt akvarium kan bli till ett minidrivhus och så vidare.
Odlingssäsongen har precis börjat men Jenny har delat med sig av bilder från förra sommaren.
– Pelargoner är en älskad blomma och jag har hela uterummet fullt med olika sorter som jag vårdar ömt.
Mördarsniglarna är dock inte lika älskade. Det blir en runda både morgon och kväll med saxen i högsta hugg.

Fria läroverkens årliga bröllopsvisning har gått av stapeln i Malmö och det var Malmöskolans frisörelever som stod bakom arrangemanget.
Ett 60-tal modeller med brudar, brudgummar, tärnor, marskalker och brudnäbbar tog plats på scen under kvällen och visade upp vackra brudklänningar och hårkreationer på temat bröllop.
– Det var en lyckad och glädjefylld kväll med fina bruduppsättningar på olika teman. Det var både romantiska, klassiska, sportiga och dramatiska håruppsättningar med tillhörande hårsmycken som tiaror, kronor och blommor, säger Anneli Molander, lärare på skolan.
Visningen som var en del av ett projekt som eleverna jobbat med under våren, anordnades i samarbete med skolans hotell- och turismprogram. Eleverna på HT-programmet stod för lokalens utsmyckning och arbetade även med garderob, bar och värdskap under kvällen.

Den grafiska formgivaren Bill Gold, har avlidit i en ålder av 97 år. Han har designat affischer till Hollywoodfilmer i 70 år och skapade några av de mest ikoniska filmposters.
Under hans karriär fick han se filmindustrins utveckling och affischerna kom att bli lika berömda som själva filmerna.
Han var med från ritade affischer till fotografier och så småningom övergångar från papper till digitalt arbete.
Bill Gold fick sin utbildning vid Pratt Institute i New York City och därefter blev han kontaktad av Warner Brothers, som lät honom på prov göra posters till fyra filmer: Escape Me Never och The Adventures of Robin Hood med Errol Flynn, The Man I Love with Ida Lupino och Bette Davis Winter Meeting.
21 år gammal blev han anställd och första uppdragen var att designa den klassiska affischen till Casablanca. Därefter har han skapat tusentals posters och arbetat med filmskapare som Laurence Olivier, Clint Eastwood, Stanley Kubrick, Alfred Hitchcock, Elia Kazan och Ridley Scott.
Sista postern innan han drog sig tillbaka blev till Clint Eastwoods Mystic River och 2011 gjorde han ytterligare en till filmen J Edgar.
Han efterlämnar hustru, två barn och barnbarn.

Som tidigare meddelats har lärarinnan Filippa Esayas, född Mårtensson, Vittsjö, avlidit i en ålder av 86 år. Närmast anhöriga är barnen Helena, Lisa och Yonatan med familjer och syskonen Nils Åke, Nana och Britt.

Filippa vägrade stängda dörrar. Både för sig själv, och för andra.
Hon närmade sig pensionen när vi fick henne som lärare, en erkänt busig mellanstadieklass i Vittsjö, den lilla by i norra Skåne som hon själv lämnat nästan 40 år tidigare.
Hon öppnade dörren för oss att drömma stort och tog med sina berättelser med oss ut i världen, långt utanför 30-skyltarna som omringade byn.
Inget hade stoppat henne, och inget skulle få stoppa oss.

Var gång det blev stökigt i klassen berättade hon om det hon sett och då satt alla tysta.
Hon växte upp i Furutorp, i en av dessa lantbyar som bestod av ett par små gårdar med stora familjer. Här förväntades man arbeta hårt, men inte ta sig långt.
Men Filippa sökte högre utbildning och som nyutexaminerad från Rostads folkskoleseminarium i Kalmar begav hon sig först till England och därefter till nomadskolan i Lannavaara.
När hon ett år senare planerade ta läraruppdrag i Etiopien friade en 90-årig man, och när hon nekade erkände han att han mest var rädd för att hon skulle bli uppäten av lejon om hon åkte till Afrika. Hon for ändå.

Med ett kort uppehåll i USA stannade hon till 1977.
I Etiopien gick hon än en gång mot förväntningarna när hon gifte sig med Menkir, fick sina tre barn och ett andra hemland. Efter en period i Uppsala flyttade familjen till Genève 1982 där hon var lärare och senare rektor på svenska skolan. Hon återvände till Vittsjö efter skilsmässa 1992.
Filippa var en sådan lärare som gav fler chanser än man förtjänade. Men hon var aldrig kravlös.
När jag tar del av de historier hon inte själv delade förstår jag att det också var hennes liv. Kamp och nya chanser.
Hon blev änka en gång före äktenskapet med Menkir, bekämpade och överlevde närmast mirakulöst en cancer i 40-årsåldern och fanns i alla år nära sin sons kamp mot MS.

En av de sista gångerna vi sågs var på Glimåkra folkhögskola, där hon länge var aktiv i styrelsen.
Hon hade nyss fyllt 80 och berättade att hon av sina barn fått en resa till Etiopien och vallfärdsorten Lalibela. Ingen tvivlade på att hon skulle kunna åka, ålder till trots.
För Filippa fanns liksom inga vägar som var för långa att gå bara man fyllde ryggsäcken med lika delar kraft, tro och gammal hederlig anamma.
Vi är många som har henne att tacka för att hon gav oss just det.

Den prisbelönte - och i Nobelprissammanhang ofta omnämnde - amerikanske författaren Philip Roth är död.

Philip Roth avled på tisdagskvällen på ett sjukhus på Manhattan. Roth blev 85 år gammal och dog av hjärtsvikt, rapporterar New York Times.

”Roths karriär började för fyrtiofem år sedan”, skrev The New Yorker i ett nu 18 år gammalt porträtt av den Pulitzer-prisbelönade författaren, ”med ett och samma projekt: att skriva om judar. Och som ett resultat av sin oräddhet och bravado, av hans aversion mot en gudfruktig litteratur om dygd och offer, började hans offentliga rykte med en skandal, förvrängning och ett sår.”

Philip Milton Roth föddes 1933 i Newark, New Jersey i en judisk familj. Det var under sina magisterstudier i engelskspråkig litteratur vid University of Washington i mitten av 50-talet som han började publicera i Chicago Review. Hans första bok, Goodbye Columbus and Five Short Stories, som kom 1959, belönades med National Book Award.

Parallellt med sitt författarskap undervisade han, först vid sitt alma mater University of Washington och senare vid University of Iowa, Princeton och University of Pennsylvania innan han pensionerade sig från den akademiska världen 1991.

Hans stora genombrott som författare kom 1969 med romanen Portnoys besvär (på svenska 1974). Boken, som utspelar sig som ett samtal mellan huvudpersonen – av Roth beskriven som ”en lustdriven och modersfixerad judisk ungkarl” – och hans psykoanalytiker, gjorde Roth till kändis men boken var långt ifrån kontroversiell.

Dess sexuella frispråkighet väckte anstöt hos en del, liksom dess vanvördiga porträtt av judisk indentitet som kritiserades inte minst från judiska håll.
– Philip Roth har vissa likheter med Woody Allen. Han var en spydig, ironisk och väldigt rolig författare som utforskade våra mörka sidor med hjälp av mycket svart humor. Även intresset för sexualitet och psykoanalys har de gemensamt, säger Kulturnyheternas redaktör Rebecca Lundberg till SVT:s hemsida.

”Psykoanalysen har varit mer användbar för mig som författare än som neurotiker” har Roth själv sagt.
– Redan i debuten Goodbye, Columbus skrev Philip Roth om de ämnen som han sedan ägnade hela sitt författarskap åt att utforska. Sexualitet, modern judisk identitet och den amerikanska synen på frihet.

Totalt skrev Roth fler än 30 romaner, bland dem märks ”Amerikans pastoral” (1997) och ”Konspirationen mot Amerika” (2004). Något Nobelpris blev det aldrig, trots att han funnits med bland de nominerade i många år.

De flesta andra stora litteraturpriser fick han däremot. Han belönades med Pulitzer-priset, tre stycken PEN/Faulkner-pris och Man Booker International Prize for lifetime achievement.

2006 skickade The New York Times Book Review ut ett brev till, vad som beskrivs som, ett par hundra framstående författare, kritiker, redaktörer och andra representanter för den litterära världen och bad dem peka ut det enskilt bästa arbetet av amerikansk fiktion under de senaste 25 åren. Av de svar man fick in sammanställdes en lista på 22 böcker. Av dem hade Roth skrivit sex.

Den amerikanske skulptören och målaren Robert Indiana har avlidit i en ålder av 89 år.
Han förknippas främst med popkonströrelsen och är mest känd för den kvadratiskt skrivna ordbilden LOVE.
Denna bild hamnade på ett av amerikanska postverkets frimärke 1973, men var från början ett julkort framtagit för Museum of Modern Arts.
LOVE finns som skulpturversion på många olika platser i USA, men även bland annat i Taiwan, Japan, Spanien, Kanada och Portugal.
Robert Indianas alster består ofta av enkla ikonartade bilder, oftast siffror och korta ord som ”EAT” och ”HUG”.
Han har även arbetat som teaterscenograf och kostymdesigner, bland annat på Santa Fe-operans uppsättning av Virgil Thomsons opera The Mother of Us All.
Efter terrorattacken 11 september i USA gjorde han även en serie fredsmålningar, som ställdes ut i New York 2004.

Den amerikanske skådespelaren Clint Walker har avlidit i en ålder av 90 år.
Han var mest känd för sin roll som Cheyenne Bodie i den klassiska westernserien Cheyenne på 1950- och 60-talet.
Bland några av hans övriga roller kan nämnas Tolv fördömda män (1967), The Lucy Show (1965-66), The White Buffalo (1977) och The Love Boat (1983).
Han skapade även rubriker efter en svår skidolycka då han 44 år gammal fick hjärtat genomborrat av en skidstav.

Den prisbelönte – och i Nobelprissammanhang ofta omnämnde – amerikanske författaren Philip Roth är död.
Philip Roth avled på tisdagskvällen på ett sjukhus på Manhattan. Roth blev 85 år gammal och dog av hjärtsvikt, rapporterar New York Times.
”Roths karriär började för fyrtiofem år sedan”, skrev The New Yorker i ett nu 18 år gammalt porträtt av den Pulitzer-prisbelönade författaren, ”med ett och samma projekt: att skriva om judar. Och som ett resultat av sin oräddhet och bravado, av hans aversion mot en gudfruktig litteratur om dygd och offer, började hans offentliga rykte med en skandal, förvrängning och ett sår.”

Philip Milton Roth föddes 1933 i Newark, New Jersey i en judisk familj. Det var under sina magisterstudier i engelskspråkig litteratur vid University of Washington i mitten av 50-talet som han började publicera i Chicago Review. Hans första bok, Goodbye Columbus and Five Short Stories, som kom 1959, belönades med National Book Award.
Parallellt med sitt författarskap undervisade han, först vid sitt alma mater University of Washington och senare vid University of Iowa, Princeton och University of Pennsylvania innan han pensionerade sig från den akademiska världen 1991.

Hans stora genombrott som författare kom 1969 med romanen Portnoys besvär (på svenska 1974). Boken, som utspelar sig som ett samtal mellan huvudpersonen – av Roth beskriven som ”en lustdriven och modersfixerad judisk ungkarl” – och hans psykoanalytiker, gjorde Roth till kändis men boken var långt ifrån kontroversiell.

Dess sexuella frispråkighet väckte anstöt hos en del, liksom dess vanvördiga porträtt av judisk indentitet som kritiserades inte minst från judiska håll.
– Philip Roth har vissa likheter med Woody Allen. Han var en spydig, ironisk och väldigt rolig författare som utforskade våra mörka sidor med hjälp av mycket svart humor. Även intresset för sexualitet och psykoanalys har de gemensamt, säger Kulturnyheternas redaktör Rebecca Lundberg till SVT:s hemsida.
”Psykoanalysen har varit mer användbar för mig som författare än som neurotiker” har Roth själv sagt.
– Redan i debuten Goodbye, Columbus skrev Philip Roth om de ämnen som han sedan ägnade hela sitt författarskap åt att utforska. Sexualitet, modern judisk identitet och den amerikanska synen på frihet.

Totalt skrev Roth fler än 30 romaner, bland dem märks ”Amerikans pastoral” (1997) och ”Konspirationen mot Amerika” (2004).
Något Nobelpris blev det aldrig, trots att han funnits med bland de nominerade i många år.
De flesta andra stora litteraturpriser fick han däremot. Han belönades med Pulitzer-priset, tre stycken PEN/Faulkner-pris och Man Booker International Prize for lifetime achievement.

2006 skickade The New York Times Book Review ut ett brev till, vad som beskrivs som, ett par hundra framstående författare, kritiker, redaktörer och andra representanter för den litterära världen och bad dem peka ut det enskilt bästa arbetet av amerikansk fiktion under de senaste 25 åren.
Av de svar man fick in sammanställdes en lista på 22 böcker. Av dem hade Roth skrivit sex.

Redaktör Sven Ahlstedt, Staffanstorp, har avlidit i en ålder av 87 år.

Efter att ha inlett sin bana som journalist på en av de sedan länge nedlagda tidningarna i Kristianstad arbetade han på 1950- och 1960-talet som sportchef på Norra Skåne i Hässleholm. Som signaturen Set utgjorde han här ett starkt team tillsammans med Ove Nilsson (signaturen On).

På Norra Skånes redaktion vid Vattugatan fanns också vi och där utvecklades en vänskap som bara stärktes med åren.
Vi hamnade efter ett tag på Kvällsposten i Malmö och dit lockade vi också Sven. Många KvP-are kom från Norra Skåne: Göran Rask, Christer Gladh, Jimmy Olsson, Sune Kempe och Stickan Carlsson är några namn.
1968 började Sven en tjänst som redigerare. Ganska snart uppmärksammades hans administrativa talanger och det dröjde inte länge förrän han utnämndes till redaktionssekreterare.
Efter det blev han administrativ redaktionschef och i den befattningen blev han kvar tills han pensionerades.

Sven var en klippa på redaktionen. Han fanns där för alla, mjuk och smidig när det gällde problem som skulle lösas, till och med personliga sådana. Många står i tacksamhetsskuld till honom. Men vi hade roligt också, ibland alldeles för roligt …
1970 bildades jag, Bosse Plato, konstnären Yngve Sebastian och Arbetets Stig Johnsson Sällskapet Snapphanarne i Göinge och Villands härader, som på ett muntert men samtidigt seriöst sätt skulle sprida kunskap om gränsbygderna.
Det gjorde vi verkligen och Sven var mycket aktiv. 1970 blev Lasse Holmqvist ”Året Snapphane” och samtidigt medlem i sällskapet. Året därpå utsågs Sonja Stjernquist till ”Årets Snapphona”. Hon erhöll medalj och diplom vid en häftig fest med kräftor och råbiff hemma i Långaröd.

Vi hann också med att besöka Göingehövdingen Svend Povelsen i danska Lundby 1972. Både borgmästaren och kyrkoherden fanns på plats vid besöket som arrangerades av Sven.
Allt tar slut, men kvar finns våra fina minnen tillsammans med Sven Ahlstedt. En sann göing, en ärlig och bra arbetskollega och en härlig personlig vän.

Idag den 24 maj firar Gun-Britt och Göran Eneström diamantbröllop. Det innebär ett äktenskap som varat i 60 år och som resulterat i tre barn, sju barnbarn och tre barnbarnsbarn. Det om något är värt ett stort grattis.

Att det skulle bli just Gun-Britt och Göran var inte helt självklart.
– Jag gillade egentligen inte honom från början, berättar Gun-Britt lite underfundigt.
Men något fick henne trots allt att ändra sig. Kanske var det Görans envishet eller så upptäckte Gun-Britt att han faktiskt var den rätte för henne.
Det var 1953 i Västerås som det hände. Göran gick på Flygvapnets signalskola.
Att han hamnade just där berodde på en brokig och slingrig livsväg.
Han växte upp på en bondgård innan han som åttaåring flyttade med familjen till Sölvesborg där pappan köpte ett hotell.
Göran hoppade av realskolan, jobbade lite på bank innan han bestämde sig för att gå till sjöss.

Han mönstrade på en skuta, märkte att det inte var något för honom och mönstrade av efter bara en vecka.
1953 blev det jobb som smörgåsnisse på Waxholms hotell utanför Stockholm. Väl hemma i Sölvesborg igen blev det en tur som så kallad ”nagelapa” på varvet.
En nagelapa ingick i det så kallade nitlaget som sammanfogade bordläggningsplåtar på fartyg. Han kastade helt enkelt en glödande nagel med hjälp av en tång i en båge till langaren, som fångade den i luften i en hink.
Efter de här olika äventyren var det livet i luften som gällde. 1956 påbörjade Göran en flygtjänst på F1 i Västerås.

Men vid sidan om flyget var det givetvis också familjen som gällde.
För i Västerås träffade han Gun-Britt på olika dansställen och de blev till slut ett par.
Gun-Britt hade gått på folkhögskola i Tärna och fått ett stipendium till Askov Højskole där hon läste bland annat litteratur, matematik och språk.
De gifte sig den 24 maj 1958 och samma år föddes dottern Eva. Därefter kom Mikael och sist Helene.
På grund av Görans jobb blev det många flyttar. Lidköping, Söderhamn och Stockholm avverkades innan de 1973 landade i Hässleholm och Göran fick jobb i Berget i Hästveda som chef för intendenturplutonen.
Där stannade han i 19 år fram till pensionen.

Gun-Britt som hunnit jobba med administration på Rörstrands porslinsfabrik i Lidköping för att fortsätta till Rådhusrätten och försäkringskassan i Stockholm fortsatte att jobba på försäkringskassan i Hässleholm.
Gun-Britt och Göran har hunnit uppleva mycket spännande både tillsammans och var för sig.
Göran har varit FN-soldat i Sinaiöknen och 1984-85 tjänstgjorde han som chef på expeditionen på neutrala övervakningskommissionen NNSX i Korea.
– När jag var i Korea kom Gun-Britt och hälsade på, berättar Göran och visar en bild på dem båda under besöket. Vi besökte även Nordkorea och själv var jag i landet cirka tio gånger.

Tillsammans har de även ägnat sig en hel del åt utförsåkning, inte minst i Österrike. Även golf har varit ett stort intresse.
Göran har slutat spela av hälsoskäl men Gun-Britt svingar fortfarande klubborna.
60 år är en lång tid men kärleken har hållit genom åren. Diamantbröllopsdagen firar de tillsammans med några goda vänner och först till helgen blir det firande tillsammans med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

80 år fyller den 25 maj Berit Wirödal på Blomängsvägen i Hässleholm.
Olika arbetsuppgifter inom sjukvården har fyllt hennes liv.
Hon har sitt andliga hem i Pingstkyrkan Hässleholm och är sedan många år tillbaka medlem i Kristdemokraterna. Tillsammans med maken Kenneth drev de butiken Bok & gospel i Hässleholm under 30 år.
Hon har varit 40 år på sjukhuset i Hässleholm och sedan blev det politik i Region Skåne.
Berit har varit regionråd, vice ordförande i HSN, ledamot i förbundsstyrelsen på landstingsförbundet och hon har suttit i Socialförsäkringsnämnden i Stockholm. De politiska uppdragen har givit innehåll i livet under många år.
Viktigaste uppdraget för Berit har varit att kämpa för de svårast sjuka som inte har någon egen röst och den palliativa vården.
Nu har hon uppdrag i Kulturnämnden, hon är ledamot i Skåneseniorernas styrelse och finns i valberedningen i förbundsstyrelsen på Senior riks.
Blommor och trädgårdsarbete är hennes stora intressen och hon lägger ner all ledig tid i trädgården. Resor utomlands har oftast gått med husvagn till Italien.
Makarna Wirödal har en son och en dotter som är bosatta i Hässleholm och familjen har växt med åren och nu är de 22 till antalet när alla är samlade.

Kustpilen är ett tåg för nästa århundrade och den 13 juni är det premiär för trafiken på sträckan Hässleholm-Helsingborg.
Snabbare, bekvämare, bättre lyder konceptet, som ska locka passagerare tillbaka till järnvägen.

Länstrafiken har köpt in tre tågsätt för tillsammans 100 miljoner kronor, vilka jämte SJ:s tågpark ska trafikera banan. Vagnarna av typ Y2 har en maxhastighet på 180 km/tim och ombord finns stora möjligheter för såväl arbete som rekreation. Det erbjuds telefon, telefax, datamodem, musikanläggning, digitala informationsskyltar med mera. Borta är rök- och restaurangvagnar, men servering kan ske direkt vid den resandes sittplats.

Under ett års tid har Kustpilen redan trafikerat sträckan Malmö-Hässleholm-Karlskrona. ”Bilar är för oss vad kläder är för tjejer”. Så resonerar man på företaget USA bilar i Osby. Detta eldorado rymmer allt från mullrande V8:or till minsta fönstervev. ”Vi följer inte senaste Parismodet men väl senaste motormodet”, förklarar entusiasten bakom USA bilar, Leif Svensson.

I Osby breder företaget ut sig på 86000 kvm, en yta som behövs, då hela 250 ton bilmaterial årligen importeras från staterna. I prydliga rader finns allt från motorer och förgasare till bensintankar och skärmar insorterade. De anställda tar sig runt i minibilar som på golfbanor. För bilfantaster är varje detalj av största vikt. Målsättningen är att ha allt i originalmodell. En helg i maj väntas 700 ”amerikanare” rulla in på Osbys gator för ett ”Power Meet”. Spelmansstämma värd namnet, lyder rubriken.

Det kunde man verkligen säga om den första stämma som arrangerades i Hässleholm vid midsommar år 1910 på den nya trängkåren och med kårchefen von Heideman som högste beskyddare. Helgen 21-23 maj är det åter dags för spelmansstämma och platsen är nu Hässleholmsgården. Arrangören Göinge dragspelsgille antyder att det gäller spelsugna dragspelare mot att det 1910 var huvudsakligen fiolspelare.

Skånes dragspelsdagar anordnas för övrigt för sjunde gången och det väntas hit upp emot 500 spelmän. Minst tolv dragspelsföreningar är anmälda, därav en från Frankrike, Nevere Accordionclub.
Årets första jordgubbar är nyheten som lanseras den 21 maj.

Rekordvärmen senaste tiden ligger bakom rekordbären. Odlaren Hans Torstensson i Ullstorp har 20 hektar plantor och hittade nu de första ”gubbarna” mogna, bär av sorten Zephyr. ”Vi börjar plocka inom kort, men riktig fart blir det först efter pingst”, säger Hans, som ska ha över 200 plockare sysselsatta i sommar. Folk ända uppe från Norrland dyker snart upp i jordgubbsraderna i Göinge. Det har kommit ut en ny bok om general Ludendorffs vistelse i Hässleholm 1918-1919, en händelse som i rubriken kallas ”det första stora flyktingbråket”.

Författaren är historiedocenten James Cavallie som också behandlar en annan prominent flykting i Sverige, Wolfgang Kapp. Denne hade misslyckats med att installera sig som rikskansler vid statskuppen i Berlin 1920. Båda var förlorare, skriver Cavallie.

Ludendorffs vistelse här hemlighölls av det lokala etablissemanget och nyheten kom först ut i rikstidningarna. Hässleholmsgården belägrades då av journalister och inom arbetareleden började det mullra. Det smiddes planer på ett stort demonstrationståg, men Hjalmar Branting lär ha personligen vädjat till arbetarkommunen, representerad av riksdagsmannen L A Björklund, att inte röra upp känslorna, skriver Billy Bengtsson i sin recension av den nya boken.
Kanske blev det en mindre aktion som talades till rätta av värden, godsägare Olsson på Hässleholmsgården.

Lutherhjälpen friad från misstankar, läser vi i en rubrik den 25 maj: Det handlar om en misstanke att insamlade medel till projekt i Libanon möjligen kunde ha använts för att köpa vapen till kriget i det forna Jugoslavien.
Men sedan en utomstående revisionsfirma och kyrkans eget folk undersökt saken, finns det inte några belägg för att pengar kommit på avvägar utan att de har använts för avsett ändamål. Det säger komminister Klas Sturesson som är ombud för Lutherhjälpen i Hässleholm. Utbetalningen av insamlade medel till Libanon har nu återupptagits.

Det är 30-årsjubileum i år, för detta härliga gäng som utmanat varandra i brännboll i 30 år.
– Varje pingst har jag samlat in alla, nära och kära, vänner och familjer. Förr spelade vi alltid på pingstdagen, för då var vi lediga annandag pingst, men när den röda dagen försvann så fortsatte vi med att spela på pingstafton istället, berättar Lena Stjärna.
Det hela började alltså för 30 år sedan då Lena Stjärne började jobba på Tropic Star i Hässleholm.
– Då satte vi ihop ett lag bestående av personal och ett gäng gäster. Vi spelade under några år, några slutade och nya kom in och spelade istället.
Spelarna har kommit och gått men traditionen har bestått.
Under pingsthelgen 2018 samlades mellan 30 och 40 vuxna och barn på Grönängsskolans fotbollsplan i Hässleholm. Spelarna kom cyklande från olika håll, några kom från tåget.
– Alla brukar ta med sin egen picknick och mycket vatten, för vi har alltid tur med vädret!
Efter brännbollen väntade grillning och i år även samkväm hemma hos familjen Stjärna innan sällskapet svängde runt en sista gång till Grönwalls på Björken.
– En lyckad dag och kväll! summerar Lena Stjärne som tillsammans med Thomas Lindahl tagit bilderna.

Att fira Mors dag för första gången är en speciell känsla. Rollen som mor är en titel som den som fött barn bär livet ut.

– Att fira Mors dag för första gången ska bli både spännande och roligt, säger Fia Andersson som är en av väldigt många kvinnor som i år blir firad på Mors dag för första gången i sitt liv.
Den 23 februari blev Fia Andersson och Anton Svensson nämligen föräldrar för allra första gången.
Detta februaribarn handlar inte om någon liten bebiskille. Han vägde hela 4 738 gram och var 57 centimeter lång.
– Vi visste inte att han skulle vara så stor, berättar Fia. Det kunde ju även handla om mycket vatten. Dessutom hade jag väl inte ätit så nyttigt mot slutet.

Familjen Andersson/Svensson bor i en villa omgiven av flera gårdar i Funnarp inte långt från Farstorp. Här är grönt, idylliskt och miljön kan inte bli mer rofylld.
Att det skulle bli en pojke visste paret redan.
– Vi var så nyfikna så vi tog reda på det när vi var på ultraljud, berättar Fia.
Därmed kunde namnet spikas i god tid. Det blev en Pelle.
– Han är döpt efter Antons farfar. Hade det blivit en flicka så skulle hon hetat Ellen. Så innan vi visste att det var en pojke gick bebisen under namnet Pellen.

Fia har gått tillbaka till sitt jobb som frisör två dagar i veckan. Hon har jobbat som frisör i sex år och att ta ledigt på heltid under en längre tid är inte så enkelt när man är egen företagare.
– Men jag tycker att det har varit roligt att komma tillbaka till jobbet, säger Fia. Det är många som har hört av sig och man får en speciell kontakt med sina kunder.
På det här sättet får dessutom både Fia och Anton helt egna dagar med Pelle.
Men just i morgon, söndag, är det helt och hållet Fias dag. För då är det mammas helt egna dag.

Mors dag En varje år återkommande festdag för att hedra och hylla mor fanns sedan flera år tillbaka i både England och USA den gången Cecilia Bååth-Holmberg föreslog att en sådan dag också skulle inrättas i vårt land.

I februari 1919 stod hon i spetsen för ett upprop om att en särskild dag om året ”hos oss svenskar utkoras till mors ära”. Till denna Mors dag föreslogs sista söndagen i maj – ”då är försommarens tid inne och sippor och gullvivor skola skänka sin doft och skönhet till ära för mor i det hem där hon nu lever och verkar eller på hennes grav, om hon gått bort. Vi mana alla att omfatta denna sak och förverkliga den envar i sitt hem”.

Redan samma vår blev det en Mors dag, men ganska många tyckte det var ett något underligt påhitt att det skulle behövas vidtas särskilda åtgärder på en viss dag för uttryckande av tacksamhet och kärlek, något man menade tydde på en betänklig brist i våra vardagsvanor. Det började en aning famlande. En och annan som prövade på en liten uppvaktning med blommor och tårta fann nog trots allt det hela ändå ganska trevligt.

Att man valde sista söndagen i maj lär visst ha hängt samman med att blommorna brukar vara någorlunda billiga då. Någon riktig fart och spridning på firandet blev det dock först året därpå. Möjligen betydde den manual som Cecilia Bååth-Holmberg då låtit sammanställa med anvisningar om hur dagen skulle kunna utformas en del i sammanhanget. Att en sådan alls behövdes kunde onekligen förefalla en smula bisarrt eller någon kanske rentav vill få det till att vara typiskt svenskt.

Morsdagen 1920 gick i varje fall inte spårlöst förbi- varken via post, telefon eller telegraf. På vissa telegrafstationer hade man på söndagsförmiddagen måst inkalla förstärkningar för att kunna expediera den stora mängden telegram liksom man behövt tillkalla extrahjälp för den flitigt anlitade rikstelefonen.

På posten hade man också haft det extra arbetsamt då mängden av kort och brev varit betydligt större än normalt. Det dröjde inte länge innan dagen kom att få sin lilla tradition och att det gick att fira den utan några som helst anvisningar eller förslag på lämpliga dikter att föredra eller stycken att läsa högt. Efter hand kom det istället igång häftiga reklamkampanjer om lämpliga gåvor till mors dag. Affärsmännen insåg snart vilka möjligheter det fanns att väcka köplusten till liv och tjäna pengar på denna dag.

Idén med mors dag, liksom senare med fars dag, har emellertid under åren ifrågasatts av många. ”Mors dag är en fjollighet av värsta slag”, skrev en lundastudent i en insändare på 1920-talet. ”Idén är inte bara beskäftig och erbarmlig över all måtta, den är också direkt skadlig. Ty tänk, hur ska vi alla som förstå påhittets ytterliga osmaklighet bära oss åt när det har blivit så att säga officiellt eller på modet? Ska vi deltaga i firandet av mors dag och därmed ge oss dårskapen i våld, eller ska vi låta bli och kanske av våra kära mammor misstänkas för att av glömska eller håglöshet underlåta att vara med på spektaklet”, frågade sig denne.

En kvinnlig krönikör- därtill tvåbarnsmor- gav vid ungefär samma tidpunkt en annan aspekt på morsdagen: ”en vanlig dödlig människa blir inte något så orimligt märkvärdig ens i sin egenskap av mor. Mödrar kunna vara varandra nästan lika olika som andra mer eller mindre förträffliga kvinnspersoner.”

På 1970-talet ordnade ”Rödstrumporna” anti-morsdagsdemonstrationer i Köpenhamn. De menade att firandet gav en bild av en reaktionär könsrollsuppdelning. Samtidigt började Rörstrands porslinsfabrik att producera morsdagstallrikar- något som Bing & Gröndal hade kommit igång med att par år tidigare. Det blev under en period mycket populärt att samla på sådana tallrikar.

Idag anser en del att morsdagsfirandet ur psykologisk och social synpunkt är mindre lämpligt, då främst med tanke på olika familjebildningar. Likväl kommer mors dag att firas runtom i landet också i år och det kommer att flaggas på många håll- även om det inte är någon officiell flaggdag i Sverige. Och mor ”hedras med blommor och en liten gåva”, som det står i Cecilia Bååth-Holmbergs ”Anvisningar till firandet av Mors dag”.

Ingen förväntar sig väl dock att barnen skall ”utbedja sig Mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter”, men kanske låta henne få en sovmorgon. Eller en egenhändigt gjord liten teckning.