
– Jag älskar mitt yrke! säger Fadi Abbas. Han var matematiklärare i Syrien – nu undervisar han elever i Malmö. Han konstaterar att det finns både likheter och skillnader.
Definitivt är matematiken densamma; 2+2=4 över hela jorden, roten ur 16 likaså.
Vilket kanske står i den lärobok i matematik som Fadi Abbas är medförfattare till och som kommit att användas i skolor över hela Syrien.
– I Syrien har alla skolor samma system, samma läroböcker. Här i Sverige kan olika skolor ha olika böcker.
Många av eleverna i Fadi Abbas klassrum har arabiska som modersmål; för dem kan det vara en fördel om en lärare kan förklara ett svårt resonemang på det språket.
Flera av dem är också flyktingar, liksom han själv.
Men flyktingar i klassen är inget nytt för honom – tvärtom. Han berättar att det kom mängder av irakiska flyktingar till Syrien när USA attackerade landet 2004.
Det gjorde att flera skolor blev överfulla. Rektorn på en skola där han själv jobbade tyckte att det var bättre att skolan hade för många elever än den egentligen var avsedd för än att en del barn inte fick någon undervisning alls.
Fadi Abbas växte upp i Syriens huvudstad Damaskus med mor, far och fem bröder. Båda föräldrarna är palestinier, båda var lärare – fadern rektor – innan de gick i pension.
– Jag studerade matematik på universitetet i Damaskus i fyra år och fortsatte med att läsa pedagogik.
– Sedan var jag mattelärare i gymnasieskolor i 15 år, i kommunala skolor och i privata skolor.
Som mest jobbade han samtidigt på fem skolor. Han berättar att systemet i Syrien är uppbyggt så att alla kommunala skolor har under visning mellan klockan 8 och 13. Men privata skolor kan ha öppet senare, och det ger utrymme för extraförtjänster.
En skillnad mellan länderna, berättar han, är att man undervisar mer med hjälp av tavlan i Syrien.
– Klasserna där är större än i Sverige, säger han och berättar att han kunde ha mellan 30 och 50 elever samtidigt.
Givetvis en utmaning för en ensam lärare, som dock är hjälpt av att lärarrollen åtnjuter större respekt i Syrien än i Sverige:
– När läraren kommer in står alla upp i klassen. Det räcker att läraren tittar upp, så är alla tysta.
Men, säger han, han har inte känt några större svårigheter med att anpassa sig till förhållandena i svenska skolor:
– Jag har ju stor erfarenhet.
Fast första gången en elev tilltalade honom med bara förnamn blev han lite perplex; det skulle aldrig hända i Syrien – där skulle de använda titeln ”lärare” också.
Men han vande sig snabbt.
En sak gäller för lärare i hela världen:
– Man måste skapa goda relationer med eleverna.
Fadi Abbas syns för övrigt i ett timslångt tv-reportage som engelska BBC gjorde om skolor i Damaskus 2008. Då hade inbördeskriget ännu inte brutit ut i Syrien, det krig som gjorde att Fadi Abbas till slut beslöt sig för att lämna hemlandet. Han ville inte tvingas in i armén för att skjuta på sina landsmän.
– Jag är mattelärare, jag kan inte kriga.
2015 kom han till Malmö; året innan hade en lillebror redan flyttat hit. Sedermera har deras föräldrar följt efter.
De andra bröderna har även de lämnat Syrien; en arbetar på migrationsverket i Madrid, en är lärare i Tyskland, en är läkare i Saudiarabien, en är känd karikatyrtecknare och bor i Genève.
När han går på Malmös gator händer det faktiskt att Fadi Abbas råkar på någon av sina gamla elever från Damaskus; de har lämnat Syrien av samma skäl som han.
Här i Sverige började Fadi Abbas med att läsa sfi, svenska för invandrare.
Han har varit med i ett projekt för att möjliggöra att utländska lärare arbetar i svenska skolor. Den praktik som ingick där gjorde han på Sofielundsskolan, där har han sedan fått en extratjänst som resurslärare i matematik. Men den är inte fast, utan måste förnyas varje månad, berättar han.
När han inte jobbar blir det mycket umgänge med övriga familjen, föräldrarna kan behöva hjälp med ett eller annat.
Det svåra med att flytta till Sverige är språket, att komma från en miljö där man förstår och kan förmedla alla nyanser till något helt okänt:
– Det är svårt att börja om från noll. Jag måste utveckla språket, så att jag blir bättre på att hjälpa eleverna förstå matematik.
– Jag har inte mycket tid utanför arbetet, men till sommaren tänker jag försöka gå en utbildning i svenska.
– Jag älskar mitt yrke.