Per-Martin Hjort är född och uppvuxen i Etiopien. På en av sina återkommande resor till landet hamnade han häromveckan i de oroligheter som drabbade huvudstaden Addis Abeba med minst 20 döda.
– Jag hoppas att utvecklingen i landet ska gå åt rätt håll, men är orolig, säger han.
Per-Martin Hjort hamnade mitt i den senaste tidens oroligheter i Etiopien. Två dagar efter ankomsten drog en mobbliknande folkmassa in i huvudstaden Addis Abeba.
– Vi var på väg ur stan och mötte unga män med käppar. Det var mycket aggressivitet i luften, säger Per-Martin.
Han tog upp kameran för att fotografera, men hann bara knäppa en bild innan chauffören bad honom att av säkerhetsskäl stoppa ner den igen.
Mobben var i huvudstaden för att välkomna en tidigare terrorstämplad gerillaledare som fått amnesti. Han tillhörde precis som den uppeggade folkmassan oromofolket, som är den största folkgruppen i landet. Påföljande natt dödades minst ett 20-tal personer i vad som beskrivits som organiserade attacker mot flera av stadens minoriteter.
När Per-Martin åkte tillbaka till huvudstaden dagen därpå körde chauffören småvägar för att ta sig bakvägen till hotellet.
– Stämningen var ännu värre då. Affärerna var stängda och våra vänner trodde att det kunde bli en total urladdning, säger Per-Martin som rekommenderades att stanna på hotellet också nästa dag.
– Sista dagarna var vi ute på stan och gick. Då hade allt lugnat ner sig igen, säger Per-Martin som kom hem till Hässleholm för drygt en vecka sedan.
Bakom det oroliga läget ligger något i grunden positivt. Sedan i april har Etiopien en ny premiärminister, Abiy Ahmed Ali, som är en del av oromofolket.
Han har varit kritisk till våldet och förespråkar en fredlig lösning på konflikterna.
Sedan han tillträdde har också tidigare spänningar med grannlandet Eritrea lösts upp och gränserna har öppnats.
Dessutom utlovade han i somras fria val senast 2020.
– Hela situationen är samtidigt oroväckande och förhoppningsfull, säger Per-Martin.
Som barn till missionerande föräldrar är Per‑Martin själv född och uppvuxen i Etiopien.
Han har följt utvecklingen från kejsardöme via marxistisk regim till halvkapitalistiskt styre efter Sovjetunionens fall. Sedan i våras verkar något nytt vara på gång.
– De värsta situationerna har varit när uppstått ett maktvacuum. Etiopien står inför ett vägskäl nu, säger Per-Martin.
– Antingen kommer det att bli bättre eller sämre. Den stora bilden i västerländsk media är väldigt positiv och förslag finns på att nominera premiärministern till Nobels fredspris. Men det finns en oro.
Han nämner risker som ett blodigt inbördeskrig mellan folkgrupperna, eller att landet faller samman i mindre regioner.
– Sedan i april har folk börjat prata mer öppet. I etiopisk media har man öppet kunnat kritisera och debattera. Det är en bra utveckling. Men i mitten av 70-talet när kejsaren fallit var det också på väg att öppnas upp, men då gick det åt andra hållet, säger Per-Martin.