Syföreningen ligger henne varmt om hjärtat

Det ligger ett pågående handarbete på bordet, där Margarete Hasslow dukar fram kaffe och hembakat. Den lilla röda prydnaden påminner om att fru Hasslow, som hon kallats av ett par generationer elever i Hässleholm, alltid har värnat om de kyrkliga syföreningarna.
I dag fyller hon 85 år.

Margarete Hasslow har hållit många läxförhör med undertecknad – och massor av andra elever på realskolan i Hässleholm under tidigt 1960-tal – men den här gången är det jag som ställer frågorna.
Hon har under nära 40 år undervisat på realskola, gymnasium och grundskola i Hässleholm. Parkskolan, Mössfabriken, Linnéskolan och flera andra skollokaler användes. Ämnena var svenska, historia och samhällskunskap.

Den idag 85-åriga läraren har aldrig haft några disciplinproblem i skolan. Hennes elever tyckte bra om henne. Hon älskade de unga. Varje lektion, under hela karriären, inleddes med att hon stod upp och med klar och tydlig röst önskade de likaledes stående eleverna en god dag.
– Det handlade om vanlig hövlighet och någon minuts samling, innan lektionen började, säger Margarete Hasslow, när vi sitter och minns i hennes våning vid Stortorget.
Hon tycker, att hon fått ett rikt liv.
Problemfritt har det dock inte varit:
– Nu i höst är det 40 år sedan min make, Göran, dog.
– Det var givetvis hårt och svårt att bli ensam ansvarig för tre barn. Då kändes det skönt att ha jobbet och att få stöttning av kolleger och andra.

Nu har 85-åringen tre barn, åtta barnbarn och två barnbarnsbarn. Familjen är mycket viktig för den pensionerade läraren, som har mycket god kontakt med alla anhöriga. Under vårt samtal ringer sonen Johan hem och undrar hur det är med mor. Hon ber att få ringa upp lite senare.
Måndagen efter den första söndagen i advent 1931 skrev den stolte prästen Albert Sjögren i Tygelsjö in sin nyfödda dotter i församlingens födelsebok. Modern hette Grete och tog med Margarete till syföreningens möte i Tygelsjö, då flickan bara var fem-sex år ung.
År 1942 flyttade familjen Sjögren till Hässleholm. Albert Sjögren blev då, 45 år gammal, Hässleholms förste kyrkoherde. Han utnämndes senare till prost i Västra Göinge kontrakt.

Margarete tog realexamen 1948 och studentexamen i Hässleholm 1951. Sedan läste hon vid Lunds universitet 1952 till 1956. Ämnena var historia, nordiska språk, litteraturhistoria och samhällskunskap. Efter halvannat år som lärare i Huskvarna blev det sedan Hässleholm. Efter ett par år i Hässleholm väntade ett så kallat provår, en termin, i Malmö. Då bodde hon hos svärmor i Malmö under veckorna. Maken Göran var hemma och jobbade samt ansvarade för hem och barn.
– Utan vår fantastiska jungfru skulle det aldrig ha klarat sig, säger nu fru Hasslow, som ler åt minnena från 1960-talet.

Det hade kommit en ny ung trevlig präst till Hässleholm. Han hette Göran Hasslow. Ibland var han hemma hos sin chef, Albert Sjögren och åt söndagsmiddag. Dottern Margarete var nu både vuxen och välutbildad. De träffades hemma hos Sjögrens.
– Så blev det som det blev, säger en varmt leende Margarete, medan hon kärleksfullt tittar bort mot skrivbordet, där ett porträtt av Göran alltid står framme.
Göran Hasslow avled 1976.

Dagens jubilar går i kyrkan de flesta söndagar. Detta är en helt naturlig del av livet för henne. Margarete Hasslow är mycket kulturellt intresserad.
Hon slår ett slag för de kyrkliga syföreningarna. Det finns fortfarande cirka 300 sådana kvar i Lunds stift (Skåne och Blekinge).
– Syföreningarna drar in massor av pengar till missionen och till andra goda verksamheter. Slå inte ihop dem, för då minskar gemenskapen!
Det är nu 80 år sedan hon varit på sitt allra första symöte. Den lilla duken finns kvar. Margarete är aktiv som alltid.
Fru Hasslow ger mig en rejäl lektion om syföreningarnas betydelse.