Ingvar Andersson har avlidit på sin fädernegård i Ella, Tjörnarp, i en ålder av 84 år. Närmast anhöriga är barnen Jörgen och Iréne med familjer samt barnbarnen Kevin och Cassandra.
Ingvar Andersson växte upp på fädernegården, var näst äldst av fyra bröder och utbildade sig på Önnestad lantmannaskola. Redan vid 15 års ålder fick han delta i driften av gården efter sin fars alltför tidiga bortgång.
Ingvars innehållsrika liv präglades framför allt av följande intressen: Sten; i den steniga göingebygden fick han tidigt röja sten på fälten. Tillsammans med brodern Ebbe skaffade han sig 1951 en stenkran och ägnade sig åt ”maskinell” stenröjning, vilket skapade flera stengärden och rösen i kringliggande bygder.
Tegel; 1945 började han som växelpåg, lokförare och slutligen 1947 som grävmaskinist i ytterligare tre år vid Gunnarps tegelbruk.
Fädernegården; Mjölkkor, arbetshästar, grisar, sädesodling, potatis, betor och skogsskötsel.
Hembygden; Dans., majstångabacken, bokskogens dansbana, folkdans. Han var aktiv i föreningslivet och i Landsbygdskampanjen ”Hela Sverige ska leva”, som gav upphov till studiecirkeln ”Miljö-kulturhistoria”. Detta arbete i sin tur resulterade i flera skrifter och böcker utgivna av Tjörnarps sockengille samt restaurering av Ringugnen vid f.d. Gunnarps tegelbruk och Brydestuan i Ella.
Berättande; Ingvar berättade gärna om släktens och hembygdens gångna tider och framför allt om sitt arbete vid tegelbruket vid flera års visningar av industriminnet Ringugnen. Så sent som sommaren 2014 lät Höörs kommun göra en professionell film om Bruket, där Ingvar berättar om sin tid vid tegelbruket.
Politiken; Sist, men inte minst, Ingvars långa och händelserika politiska bana, som började redan innan nuvarande Höörs kommun bildades. Året var 1967. Tjörnarp låg i Kristianstads län och tillhörde Sösdala kommun och Ingvar blev suppleant i hälsovårdsnämnden för två år.
1968 var det val och Tjörnarp var mitt uppe i en uppslitande strid och på väg att överföras från Sösdala kommun i Kristianstads län till Höörs storkommun i Malmöhus län. Detta skulle ske genom att helt enkelt flytta länsgränsen en bit norr om Tjörnarp. Ingvar tog sig igenom hemortens förvandlingsprocess, var suppleant i det så kallade sammanläggningsdelegerade och var med om att bilda ”Höörs vidgade köping” 1969.
1970 kom han in i kommunstyrelsen i Höör och blev kvar i 18 år, varav de tre sista som vice ordförande. 1973 valdes han in i Höörs kommunfullmäktige, 1989 till 1991 var han ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden och den 1991 utsågs Ingvar till ordförande i Höörs kommunfullmäktige. Ingvar var kvar 29 år i kommunfullmäktige, varav elva som ordförande.
Ingvar hade på sitt trygga, lugna och godmodiga sätt lotsat fram en mängd beslut och skött sitt ordförandeskap på ett mycket plikttroget och pålitligt sätt. Ingvar var väl värd sin guldmedalj.
Vi är många som i vår saknad efter Ingvar också känner stor tacksamhet över att vi har fått vara med om honom. Vi kan aldrig förlora honom.