RIKSSPELMAN. Sedan slutet av juni har Lukas Arvidsson kunnat kalla sig för en riksspelman. För att få titeln och utmärkelsen har det krävts mycket övning och till slut en uppspelning i Delsbo i Hälsingland framför en jurygrupp bestående av skickliga musiker.
— Det har varit väldigt omvälvande, säger Lukas om att ha fått denna eftertraktade utmärkelse inom folkmusikvärlden, när han sitter här nu med sitt märke på skjortan och träskofiolen i handen.
En riksspelman kallas alltså den spelman som har tilldelats ett Zornmärke, som delas ut varje år av Zornmärkesnämnden i Svenska folkdansringen.
Zornmärket uppfanns av Anders Zorn för att fler skulle få upp ögonen för folkmusiken. Det började först med spelmanstävlingar innan det utvecklades till utmärkelser som kunde delas ut.
– Utmärkelsen är för att man bär en tradition vidare, säger Lukas Arvidsson.
Han själv spelar specifikt skånsk folkmusik vidare eftersom traditionell svensk folkmusik kan skilja sig väldigt mycket i olika landskap.
Märket har en stor betydelse för Lukas för att han har spelat fiol så länge. Han började redan när han var sju år gammal och har tidigare även satsat på klassiskt fiolspelande.
— Men jag har alltid vilat i folkmusiken och hittat mycket spelglädje i det, säger Lukas.
På senare tid har fiolspelandet varit som en avkopplande hobby från allt annat musikarbete.
— Musik är mitt liv, säger Lukas Arvidsson.
Till vardags arbetar han annars som organist och spelar för Hässleholms församling. Han leder även många körer och samarbetar med andra musiker för att turnera och spela.
För ett år sedan bestämde Lukas sig för att börja spela instrumentet träskofiol, vilket är precis som det låter, en fiol skapad av en träsko.
— Detta är en högersko som någon har gått i, säger Lukas och visar skoklacken som syns på undersidan av fiolen.
— Man tror att det har varit någon form av fattigmanfiol som fanns i Skåne under 1800-talet, förklarar Lukas om den ovanliga fioltypen.
Enligt andra källor kan träskofiolen till och med vara ännu äldre eller också ursprungligen från andra länder.
Träskor fanns tidigare bara i södra Sverige eftersom de är skapade av hårdare lövträd, vilket kan förklara kopplingen mellan träskofiolen och skånsk folkmusik.
Det enda som skiljer en träskofiolen från en vanlig traditionell fiol är att den spelas lutandes mot armhålan istället för under hakan.
— Det är det enda instrumentet som jag har spelat varje dag under det senaste året, säger Lukas och förklarar att den är väldigt behändig för att ta med sig överallt. Eftersom den är så liten och lätt har han till exempel kunnat ta med sig den till alla sina olika spelningar.
Lukas har under det senaste året satsat och övat mycket för att kunna ansöka om att få spela upp för Zornjuryn med sin träskofiol.
Det är vanligast att spela upp med en vanlig fiol eftersom det traditionellt sett har varit flest violinister inom just folkmusiken. För fem år sedan spelade Lukas upp med vanlig fiol för Zornmärkesjuryn och fick då ett bronsmärke.
Märket finns i olika nivåer men för att kalla sig riksspelman krävs minst ett Zornmärke i silver.
Alla spelmän får skicka in en ansökan om att få spela upp och i år var Lukas Arvidsson en av totalt 85 stycken som spelade upp i Delsbo.
— Det känns lite overkligt, jag trodde faktiskt inte att jag skulle bli riksspelman, erkänner Lukas.
Under spelningen kollar juryn på spelmannens spelteknik och lyssnar om han spelar rent. Dessutom kollar de även om det går att dansa till det han spelar eftersom folkmusik traditionellt sett handlar mycket om dans.
— Efter spelningen går man och väntar hela dagen tills de sätter upp ett vanligt A4-papper där det står om man fått någon utmärkelse, säger Lukas.
Han själv vågade inte kolla när pappret kom upp utan skickade sina vänner för att kolla. Det vännerna såg på pappret har nu alltså gjort Lukas till en av endast fyra riksspelmän i träskofiol i hela Sverige.
Efter att ha fått utmärkelsen har Lukas fått möta stora reaktioner och har inte varit beredd på all uppmärksamhet som han har fått på till exempel sociala medier.
För att fira sin nya utmärkelse åkte Lukas till Bingsjöstämman, en stor spelmansstämma med 10 000 personer.
— Jag firar med att spela ännu mer, skrattar Lukas och spelar upp en av de fyra låtarna som han spelade upp för jurygruppen i Delsbo. Det är en svängig polska som heter Pollonesse efter Blomgren, som blev upptecknad 1780 men är ännu äldre än så.
— Det är min favoritlåt nu, för den hjälpte mig att få mitt silvermärke, säger Lukas.