Viktigt ta vara på barns kompetens

Att barn och föräldrar ska vara mer delaktiga i vårdbeslut som berör dem själva gör att hälsoupplevelsen förbättras. Det menar narkossjuksköterskan och forskaren Carina Sjöberg, som doktorerar i ämnet.

Delaktighet eller barncentrerad vård handlar om att man ska som patient veta mer om vad som ska hända och förväntas av en.
– Allt handlar om att använda patienten som en resurs. Det är bra på flera sätt. Dels är det effektivt och ger bra kvalitet. Familjen det berör får vara med och visa sin vinkling i det hela och hur de vill ha det, säger hon och fortsätter:
– De ska vara en del av sammanhanget och kunna greppa om vad som händer. De ska känna att de är med på tåget.

Att patienten är delaktig är avgörande för att uppleva bra hälsa, berättar Carina Sjöberg, som påbörjade sin avhandling 2015.
– Det handlar om att påverka sin egen livssituation utan att bli överkörd. Synen på barn har ändrats över tid. Jag tycker det är viktigt att ta tillvara barns resurser och deras kompetens. De behöver få bli betraktade som medborgare, utifrån deras förutsättningar.
Patientlagen från 2015 är utformad som så att vården ska ske mer i samråd med patienten. Även enligt barnkonventionen, som kan bli en lag, har barn rätt att vara delaktiga i vårdbeslut som gäller dem själva.

Redan i dag arbetar man utefter dessa tankar vid operationer på barn, men det finns områden som kan förbättras och förändras, menar Carina Sjöberg.
– Även om det är väl reglerat det här med barns rättigheter i dag, så är det tyvärr i vissa fall inte så bra som det skulle kunna vara. Och i vissa sammanhang är det riktigt dåligt. Det finns förbättringsmöjligheter helt klart och det ska man utnyttja, säger hon och pekar på områden som informationsbiten och hur samspelet och mötet med hälso- och sjukvårdspersonal är, samt miljön i en operationsavdelning, som kan vara en obehaglig upplevelse.

Det visar resultatet av hennes två inledande studier, med barn och föräldrars erfarenheter vad gäller det perioperativa vårdförloppet från barnets första kontakt inför en operation till när fallet är avslutat.
Barncentrerad vård är bra för alla parter.

– Det är tillfredsställande även för personalen. Det blir bra när alla är införstådda med vad som ska hända, säger Carina.
– Eftersom föräldrarna vill vara en resurs för sina barn och barnen är väldigt beroende av sina föräldrar, så är det viktigt att föräldrarna är väl förberedda och införstådda med hur man kan vara trygg i situationen och vad som kommer att ske.
– Har man en förälder som själv är rädd för att vara på sjukhus, så smittar känslan av sig till barnet. Det är likadant med barnet. Är barnet jätterädd så smittar det av sig till en lugnare förälder också efter ett tag, så det viktigt att båda är lugna.

– Därför bör man som förälder veta hur man ska göra för att vara lugn. Då är det bra att ge dem lite verktyg för att veta hur man bör tänka och hur man kan göra för att vara lugn i situationen. Det har man inte med sig per automatik. Det behöver inte vara så konstiga saker. De känner sina barn bäst och vet hur de fungerar.
Spännvidden över barns utveckling är bred, eftersom den beror på många faktorer.
– Barn beter sig annorlunda än vuxna. När man söver dem är det andra saker att ta hänsyn till.

– Det gör att det blir en väldig skillnad. Äldre tonåringar har en annan typ av oro än vad femåring har och ett litet mindre barn kan hantera situationen bättre än större, som kan vara jättenervös, så det är ett stort spektrum, Det gäller att stödja dem på olika sätt beroende på behov.
Information tidigt gynnar patientens trygghet, menar hon.

– I många fall nu för tiden bestämmer man att operationen ska bli till exempel om sex veckor efter att man bestämt sig för operation, sedan händer ingenting förrän den dag patienten ska bli opererad. I dag kommer de flesta direkt till sjukhuset, det är ett problem, säger Carina.
– Tidigare blev man inlagd kvällen innan och då kunde man få veta lite om vad som skulle ske. På det viset blir man som patient mer förberedd. Den perioden har en väldig betydelse. Förbereder man sig inte så blir det främmande när det är dags för operation och samtidigt byggs oron upp under en längre tid då man väntar.

Vad gäller information till föräldrar och barn kan den vara varierad. Framförallt hur de själva letar reda på information om operationen och vad de får reda på via professionell personal.
– Det är olika vad man har med sig. En del föräldrar söker upp information på nätet och andra låter bli, för att slippa läsa om vad som kan hända.
En punkt där det finns förbättringsmöjligheter är omhändertagandet av föräldern i samband med att deras barn sövs, anser Carina Sjöberg. Då det alltid är en person som följer med föräldern ut till väntrummet när deras barn somnat kan man lugna föräldern på olika sätt, till exempel genom att be om förälderns telefonnummer för att ha möjlighet att kunna nå dem om det skulle behövas, vilket kan inverka positivt på tryggheten och hälsan.

– Det ger en livlina till dem. Många har peppat och uppbådat all sin styrka, fast de själva tyckt det varit jobbigt att fundera på operationen, så har de bitit ihop och stöttat sitt barn allt vad de har kunnat.
– Det ser man väldigt tydligt. Det finns nästan ingen som är oberörd utav det.
– Genom att jag har pratat med föräldrarna har jag fått en helt annan inblick i hur det är att vara förälder i den situationen. De känner och upplever att de överger sitt barn och får en förlorad kontroll över situationen när man lämnar barnet.

– Man vet att generellt tar det ofta längre tid vid en operation än vad man beräknar även om det inte hänt något speciellt. Skulle det vara någonting så kan man ju alltid ringa personalen på uppvakningsavdelningen, som kan meddela föräldrarna. I det stora kan de små detaljerna ha en väldigt stor betydelse för de inblandade, säger Carina och avslutar:
– I det stora perspektivet är det tilltalande att göra det ännu bättre, för blir man skrämd så blir det jobbigt hela livet när man besöker sjukvården.