Nu ska Maggie Signäs dela med sig av dessa erfarenheter, när hon ska börja utbilda kyrkans anställda i hur man ska fungera i en församling.
I går söndag hade kyrkoherde Maggie Signäs sin avskedsgudstjänst i S:t Petri kyrka i Malmö. Den markerar slutet på nästan trettio år som präst i stadens kyrkor.
Vemodigt att lämna, men samtidigt:
– Det är ju ganska fantastiskt att få ett erbjudande om ett nytt jobb när man är nästan 58 år.
Hennes arbetsplats ska framöver finnas i Lund. Hon blir anställd av kyrkokansliet i Uppsala på Svenska kyrkans utbildningsinstitut, med placering i Lund.
– Jag ska bli lärare i ”pastoratsteologi med inriktning på ledarskap”.
I praktiken handlar det alltså om hur man kan fungera som kyrkoarbetare – i just praktiken. Som själasörjare, som arbetsledare, i gudstjänsten.
Det låter logiskt att anställa någon som har varit med ett tag.
Maggie Signäs prästvigdes 1986, och när hon blev kyrkoherde 2003 kändes det stort att det var Sveriges första kvinnliga biskop, Christina Odenberg i Lunds stift, som installerade henne och officiellt gav henne uppdraget att verka som kyrkoherde.
Som kvinnlig präst finns det mycket att känna stolthet för i den här delen av landet, tycker hon. I Malmö bor Barbro Nordholm-Ståhl, den första kvinnan i landet som höll i en hel högmässa – i Kropp och Mörarp utanför Helsingborg – och i Malmö fanns den första kvinnliga kyrkoherden, Ulla Örtberg. Nuvarande ärkebiskopen Antje Jackelén var tidigare biskop i Lunds stift.
Men när Maggie Signäs var bara fyra och ett halvt år gammal och talade om för sin söndagsskollärare att hon skulle bli präst när hon blev stor svarade han ”Flickor får inte lov att bli präster”.
– Detta var 1964 – och det fick man ju sedan 1958. Men han var emot kvinnor som präster.
Det där med söndagsskola hade hon fått tjata på sina föräldrar om. De var inte troende, men när hon fick en julkrubba av mormor blev hon så intresserad av figurerna och historierna kring dem att hon ville lära mer om dem.
Efter ett år blev hon sur på läraren och slutade, men tron hade hon kvar, fortsatte med aftonbön, blev konfirmerad.
Vägen till prästyrket var krokig.
– Jag läste historia, ekonomi, statistik, nationalekonomi på vägen.
Men när det till slut stod klart för alla att det var präst hon skulle bli grät hennes far.
– Det var inte av glädje. Då sade jag ”Men det är ju du som har gett mig min tro”.
Då menade hon tron på människors rätt att tänka fritt, söka sin egen väg, och att respektera deras val.
– Mamma och pappa hade olika politiska åsikter. Det kunde bli ganska högljudda diskussioner, men de var inte ovänner för det. Jag lärde mig att det inte var någon fara att tycka och tänka olika, utan berikande.
Hon var aktiv i församlingar i Malmö medan hon studerade. Medan hon läste teologi praktiserade hon i församlingar i Trelleborg, Hammarlöv, Bräkne-Hoby, Malmö.
1986 prästvigdes hon och fick tjänst i Husie i östra Malmö. Hon lät genast tala om sig när hon välsignade två personer av samma kön – gifta sig kunde de inte på den tiden.
– Jag välsignade två män som levt väldigt länge tillsammans och de ville att deras kärlek skulle bli synliggjord.
– Jag tycker att all kärlek, som är på lika villkor mellan vuxna människor, ska få ta sin plats.
Hon blev anmäld för sitt tilltag och fick redogöra för sitt ställningstagande inför biskopen, Per-Olof Ahrén.
– Han sade ”Fortsätt”.
– Jag är jättestolt över att Svenska kyrkan är först i världen som viger samkönade.
Men det finns en samvetsklausul, som ger den enskilda prästen rätt att vägra utföra vigseln.
När Maggie Signäs blev präst fanns en annan samvetsklausul, en som sade att manliga präster hade rätt att vägra arbeta med kvinnliga kollegor. Det hände henne flera gånger.
– En gång när jag haft ett dop ute på landet gick kyrkoherden och renade kyrkan efteråt.
Men människor har många fasetter; hon berättar om många givande samtal med, även vägledning av, kollegor som egentligen varit emot att hon verkade i yrket.
Tiden har arbetat för henne.
– Jag vet många kollegor som var motståndare till ett kvinnligt ämbete, men som inte är det nu.
På 80-talet engagerade sig Maggie Signäs också i Noaks Ark, som skulle ge stöd och gemenskap åt människor som drabbats av hiv och aidsrelaterade sjukdomar.
– Det är i dag svårt att förstå den rädsla som fanns då.
– Den första jag begravde var en kvinna som hade smittats av sitt första samlag utomlands. När folk skrek bögpest och allt möjligt annat som jag inte vill komma ihåg tänker jag på henne.
– Det är förfärligt att det blev så skambelagt. Det blev tragiskt på så många olika nivåer.
Namn: Maggie Signäs. Heter egentligen Margaret, efter gamle kungens första fru, som kom från England. Hon har gett namn åt Margaretapaviljongen i Pildammsparken i Malmö och formgav också den första planteringen där – Maggie Signäs far var trädgårdsmästare och beundrade henne.
Ålder: 57 år
Yrke: Präst i Svenska kyrkan
Familj: ”Jag har en man, tre hyfsat vuxna barn (och ett som dog i magen)”.
Bor: Södra Sallerup
Hobby: Silversmide. Höll på med fäktning när barnen gjorde det.
Aktuell: Lämnar en post som församlingsherde för att utbilda präster, kyrkomusiker, församlingspedagoger och diakoner.