Över hälften av alla flyktingar från Syrien är barn. Många befinner sig i omkringliggande länder och Rädda Barnen har i en rapport pratat med över 200 av flyktingbarnen som finns i Libanon och norra Irak. De har gett barnen en röst att själva beskriva sin flykt och livet i det nya, främmande landet.
Fakta
Enligt Rädda Barnens rapport är cirka 6,5 miljoner syrier på flykt. Av dessa finns 245 000 i irakiska flyktingläger, 1,1 miljon i Libanon, 2,2 miljoner i Turkiet, 630 000 i Jordanien, 128 000 i Egypten och 680 000 i EU-länderna. 700 000 av de syriska barnen i grannländerna, går inte i skola. Vart fjärde barn i Syrien riskerar att utveckla mentala hälsoproblem.
– Att barn drabbas hårt av konflikter är ingen nyhet. Men rapporten visar att det inte bara är hotet om våld eller traumatiska minnen från konflikten som påverkar barns psykosociala hälsa. Lika stor påverkan har det att föräldrarna inte tillåts arbeta, bristen på fritidsaktiviteter och att det ofta inte finns en skola att gå till, säger Inger Ashing, ordförande för Rädda Barnen.
Berättelserna i Rädda Barnens rapport från december månad, visar på ett antal områden som ökar stressen och den psykosociala ohälsan hos barn: fattigdom, risken att utsättas för våld, separation från familj och vänner, ytterst begränsade möjligheter att gå i skolan samt risken att bli bortgift.
Flickor och pojkar drabbas olika. Pojkar utsätts i högre grad för diskriminering och våld. Flickor drabbas extra när säkerhetsläget och ekonomiska problem leder till att föräldrarna inte ser någon framtid för deras döttrar
– Vi tillbringar hela dagen i våra tält. Vi hjälper våra mödrar att städa och laga mat. På grund av trakasserier från pojkar kan vi inte lämna tälten ensamma. Vi måste följas av våra fäder eller bröder för att gå någonstans, även till affären eller Rädda Barnens barnvänliga plats, säger en 15-årig flicka i Irak.
Trots att behoven av psykosocial hjälp till barn och unga som växer upp i konfliktområdet är enorma är FN:s insats som ska skydda barn kraftigt underfinansierad – cirka 26 procent av budgeten är finansierad för 2015.
Rädda Barnen ser allvarligt på att Sverige och det internationella givarsamfundet inte gör tillräckligt för barnen som lever i skuggan av kriget i Syrien.
Samtal med flyktingbarnen visar att många är rädda och har mardrömmar. De bär på mycket sorg, ilskna, oro, stress och känslan av hopplöshet är överväldigande. Många plågas av svåra minnen hemifrån.
Bland ungdomarna brottas många med identitetsfrågor och depression, vilket gör att de söker sig till alkohol, droger och självskadebeteende. Självmordstankar är vanliga.
Somatisk symtom som störningar med tal, hörsel och syn rapporteras. Det är även vanligt med mardrömmar och sängvätning.
I lägren har personal även noterat att de yngre barnen ofta är överdrivet klängiga, de är rädda att bli övergivna och uttrycker sig med skrik och gråt.
Flickor i synnerhet drar sig tillbaka och blir deprimerade och bland de äldre grabbarna noteras oro för ökat antisocialt beteende, aggression och slagsmål.
Traumatiska händelser hålls vid liv, genom de vuxnas berättelser om konflikter, förödelse, flykt och död. Det ger barnen en känsla av rädsla och maktlöshet.
– Om jag blundar och tänker på mina vänner, skolan och alla mina favoritställen hemma så är allt där bättre än här. De har förstört allt för oss. Jag vill bara gå till skolan och lära mig ett jobb. Här har vi inget, bara detta tält utan elektricitet, säger 16-årige Firas.
– Jag har målat ett ledset barn för min bror dog. När jag är ledsen så målar jag, säger en elvaårig flicka.
– Du har inget känsla för tid här. Först slutar man räkna dagar, sen veckor och månader, säger Ibrahijm, som arbetar bland flyktingbarnen.
– Vi måste satsa mer för att nå de mest utsatta barnen som bor som flyktingar i Syriens grannländer. Den här rapporten visar tydligt på den svåra situation som många av barnen lever i. Barnen måste prioriteras såväl ekonomiskt som politiskt, säger Inger Ashing.