May-Britt Antonson, Hässleholm, har efter en lång sjukdomstid somnat in. Hon blev 77 år gammal.
May-Britt, född Svensson, dotter till Anna och konstnären Ivar, föddes i Ljungby och växte upp tillsammans med sina tre systrar. Efter avslutad skolgång började hon som 15-åring jobba som hembiträde.
Några år senare flyttade hon till Linköping, där hon fick jobb som sjukvårdsbiträde. Hon mötte kärleken och 1963 gifte hon sig med Jan-Olof Antonson i Ljungby pingstkyrka. Makarna bosatte sig i Mjölby där dottern föddes och 1968 gick flyttlasset vidare till Hässleholm, där familjen utökades med en son.
När barnen började skolan, gick May-Britt på nytt ut i arbetslivet. Hon jobbade bland annat som dagmamma och blev sedan ett välkänt ansikte för eleverna på Läredaskolan, där hon under många år arbetade i matbespisningen.
Matlagning var ett stort intresse, så även hemmet och trädgården. Hon älskade blommor och många beundrade den lummiga trädgården på Körsbärsvägen. Hon hade öga för inredning och detaljer, och dekorerade smakfullt både i hemmet och i trädgården.
May-Britt var ingen högljudd personlighet. Tvärtom, hon höll sig hellre i bakgrunden och hade en mild framtoning. Hennes hjärta var varmt och generöst och hon visade stor omsorg om sina nära och kära.
Vänkretsen var stor, hon tyckte om att bjuda hem folk. Tillsammans med maken gjordes många bilresor till södra Europa. May-Britt älskade att vistas i solen.
Sitt andliga hem hade hon i Pingstkyrkan, där hon var aktiv ända tills sjukdomen tog ut sin rätt. I yngre dagar hjälpte hon till i barnverksamheten och sjöng med gitarrsystrarna. Hon var även med i kyrkans blomstergrupp och i dukning och förberedelser av nattvardsbordet.
Tron gav henne styrka när kroppen var svag. Hon utstrålade ett lugn och en trygghet, och vittnade gärna för andra som sin kristna tro. Hon älskade sin församling, när hon var för svag för att orka gå dit, deltog hon i gudstjänsterna via närradion.
I över tio år levde hon med sin svåra sjukdom, men även om det blev många läkarbesök och behandlingar så kämpade hon tappert och tappade inte modet. Det var inte många som hörde henne klaga, hon hade en positiv inställning till livet och tog väl vara på sina dagar.
Hemmet var hennes borg, och hon pyntade omsorgsfullt med små änglar i fönster och vrår. Familjen var hennes stolthet och hon engagerade sig helhjärtat i barnbarnens liv. Med sitt ödmjuka sätt och sitt varma hjärta var hon en stor förebild för många.
May-Britt Antonson lämnar ett stort tomrum efter sig. Hon somnade in, omgiven av sina närmaste, nöjd och belåten med livet och redo att möta sin himmelske far.
Närmast anhöriga är maken Jan-Olof, dottern Susanne med make Glenn, sonen Henric med maka Malene, barnbarnen Joel, Jakob med fästmö Hanne, Melker, Baltsar och Kaspar, samt systrarna Ann-Margaret och Vally med familjer.